Huvudregeln: BAS-P och BAS-U behövs alltid
Svaret på frågan ”när behövs BAS-P och BAS-U?” är enklare än de flesta tror: alltid. Byggherren ska utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och en för utförandet (BAS-U) i varje byggnads- och anläggningsprojekt. Det följer av arbetsmiljölagen 3 kap. 6 § och det finns inga storleksgränser, inga beloppsgränser och ingen undre tröskel.
Det som däremot varierar är hur omfattande kraven på BAS-P och BAS-U blir i praktiken. Regelverket i AFS 2023:3 innehåller förenklingar för enkla projekt och särskilda regler för privatpersoner. Här går vi igenom när det behövs fullt ut, när kraven förenklas och när rollerna i praktiken inte behövs aktivt.
Förenklade krav när det bara finns en projektör och en entreprenör
Det närmaste ett undantag som finns för BAS-P gäller projekt där det bara finns en enda projektör och en enda entreprenör under hela projektet. Om projektören dessutom är densamma som BAS-P faller flera av de detaljerade kraven i 3 kap. AFS 2023:3 bort.
Det här är inte ett undantag från att utse BAS-P. Rollen ska fortfarande finnas. Men samordningskraven förenklas, av den logiska anledningen att det inte finns någon att samordna. BAS-P:s huvuduppgift är att samordna projektörer så att de inte skapar risker för varandra. Om det bara finns en projektör, och projektören redan är BAS-P, är den uppgiften per definition löst.
Typexemplet är en mindre ombyggnad där en enda arkitekt eller konstruktör projekterar och en enda entreprenör utför arbetet. Så snart en andra projektör eller entreprenör tillkommer upphör förenklingen och de fulla kraven gäller.
Förenklade krav när det bara finns en entreprenör
Motsvarande förenkling finns för BAS-U. Om det bara finns en enda entreprenör i projektet, och den entreprenören är densamma som BAS-U, faller flertalet av de detaljerade kraven i 4 kap. AFS 2023:3 bort. Det gäller bland annat kraven på samordningsmöten, tillträdeskontroll, klartecken för start och löpande kontroll av entreprenörernas riskbedömningar.
Logiken är densamma: BAS-U:s huvuduppgift är att samordna flera entreprenörers arbete så att de inte skapar risker för varandra. Med bara en entreprenör finns inget att samordna.
Men observera: förenklingen gäller bara om det verkligen är en enda entreprenör utan underentreprenörer som kräver separat samordning. En totalentreprenör som anlitar tre underentreprenörer räknas inte som ”en enda entreprenör” i det här sammanhanget, om underentreprenörerna arbetar samtidigt och behöver samordnas.
Läs mer om vad som gäller när BAS-P och BAS-U är samma person.
Privatpersoner som byggherrar
Det här är den situation som skapar mest förvirring. En privatperson som anlitar en entreprenör för att renovera sitt hus är juridiskt sett byggherre. Men ska privatpersonen verkligen utse BAS-P och BAS-U?
Läs mer om vad det innebär att vara byggherre som privatperson.
I de flesta fall: nej, inte aktivt. Enligt 5 kap. 3 § AFS 2023:3 och 3 kap. 7c § arbetsmiljölagen övertar entreprenören automatiskt byggherrens arbetsmiljöansvar när en privatperson anlitar en entreprenör som självständigt ansvarar för byggnads- och anläggningsarbetena. Entreprenören blir byggherrens ställföreträdare utan att något separat avtal om överlåtelse behöver skrivas.
Det innebär att entreprenören övertar ansvaret för att utse BAS-P och BAS-U, upprätta arbetsmiljöplan och göra förhandsanmälan om det behövs. Entreprenören ska också klargöra för alla inblandade att entreprenören agerar som byggherrens ställföreträdare.
Men det finns en viktig förutsättning: entreprenören måste vara tillräckligt självständig. Det fungerar när en privatperson ger en totalentreprenör ansvaret för hela renoveringen som ett samlat uppdrag. Det fungerar inte när privatpersonen själv organiserar arbetet, anlitar separata hantverkare eller i praktiken styr vilka som ska göra vad och när.
I det scenariot kvarstår privatpersonens fulla byggherreansvar, inklusive skyldigheten att utse BAS-P och BAS-U. Och det är precis den situationen som fångar flest oförberedda privatpersoner.
När behövs arbetsmiljöplan?
En vanlig missuppfattning är att arbetsmiljöplan krävs i alla byggprojekt. Det gör den inte. Enligt 2 kap. 21 § AFS 2023:3 krävs arbetsmiljöplan i två situationer:
Läs mer om vad en arbetsmiljöplan ska innehålla.
- Projektet omfattar arbeten med särskild risk enligt 11 kap. 12 § — exempelvis arbete med risk för fall från höjd, arbete i schakt, rivning av bärande konstruktioner eller arbete med asbest
- Projektet kräver förhandsanmälan — det vill säga arbeten som beräknas pågå mer än 30 arbetsdagar med fler än 20 samtidigt sysselsatta, eller totalt mer än 500 persondagar
I alla andra projekt behöver BAS-P inte upprätta en formell arbetsmiljöplan. Det betyder inte att arbetsmiljöarbetet kan försummas — BAS-P och BAS-U har fortfarande sina samordningsuppgifter — men det administrativa kravet på en dokumenterad plan gäller inte.
En vanlig renovering av ett badrum eller ett kök kräver alltså sällan arbetsmiljöplan, om det inte finns arbeten med särskild risk inblandade. Men rivning av väggar eller arbete med farliga material kan snabbt ändra den bedömningen.
Undantaget vid korta arbeten
Det finns en ytterligare förenkling som gäller sanktionsavgifter. Om hela byggnads- och anläggningsarbetet pågår i högst två dagar i följd kan ingen sanktionsavgift utdömas för avsaknad av arbetsmiljöplan. Det innebär inte att reglerna inte gäller — bara att den ekonomiska konsekvensen av att missa dem är borttagen.
Observera att det handlar om hela arbetet, inte ett enskilt arbetsmoment. En renovering som sammanlagt pågår tre dagar, även om den delas upp i separata tillfällen, faller utanför det här undantaget.
Så när behövs det inte?
Det korta svaret: BAS-P och BAS-U behövs formellt sett alltid. Men i praktiken ser det olika ut beroende på projektets storlek och komplexitet.
- Privatperson med totalentreprenör — ansvaret övergår automatiskt till entreprenören. Privatpersonen behöver inte aktivt utse BAS-P och BAS-U.
- En projektör, en entreprenör — BAS-P och BAS-U ska fortfarande utses, men de detaljerade samordningskraven förenklas avsevärt.
- Kort arbete utan särskild risk — arbetsmiljöplan krävs inte, och vid max två dagars arbete finns inga sanktionsavgifter.
- Privatperson som anlitar separata hantverkare — fullt byggherreansvar kvarstår. BAS-P och BAS-U ska utses.
- Kommersiell byggherre, oavsett storlek — BAS-P och BAS-U ska alltid utses. Inga undantag.
Vad händer om det saknas?
Att inte utse BAS-P och BAS-U är ett brott mot arbetsmiljölagen. Byggherren bär det ansvaret och kan inte hänvisa till bristande kännedom. Vid en olycka granskar Arbetsmiljöverket och åklagare hela kedjan — och avsaknad av byggarbetsmiljösamordnare är en av de första sakerna som noteras.
Läs mer om byggherrens ansvar i ett byggprojekt.
Sanktionsavgifter för avsaknad av arbetsmiljöplan ligger på 50 000 kronor för större projekt och 10 000 kronor för mindre. Men det verkliga problemet är inte avgiften — det är att en arbetsplats utan samordning är en arbetsplats med förhöjd risk. De flesta allvarliga olyckor i byggsektorn inträffar på arbetsplatser där samordningen brustit.
Läs mer om sanktionsavgifter i byggprojekt och vad de kostar.
Regelverket är utformat för att vara proportionerligt. Små enkla projekt med en entreprenör får kraftigt förenklade krav. Stora komplexa projekt med många parallella aktörer får motsvarande utförliga krav. Men skyldigheten att utse BAS-P och BAS-U finns i botten, oavsett storlek. Det är utgångspunkten som allt annat bygger på.
Läs allt om BAS-P och BAS-U här.
